torsdag 30 maj 2013

Försommarbukett och smygtitt på köksrenovering

Sen ett bra tag tillbaka håller vi på och renoverar köket. Det går inte snabbt i vår familj, men nu är köket i alla fall användbart igen och vi börjar så smått fylla på med saker igen, men det är lite kvar.

Vi har haft en vattenskada bakom diskbänken. Det saknades från början tätning mellan diskbänken och fönsterbrädan så vatten har droppat ner i väggen bakom. Och bänkskivan bredvid diskbänken var felkonstruerad (den hade infällda klinkerplattor som inte var rätt gjorda) så den bänken har ruttnat/möglat, liksom skåpen under och bredvid diskbänken. Så, det var bara att ta tag i det och riva bort och byta ut det som var skadat. Skåpen, bänkskivan, del av väggen och fönsterbrädan. Som tur var mest ytligt och inte murket ända in i reglar och isolering.

Så passade vi på att snygga upp ytskikten lite när köket ändå var tömt och vi höll på. Jag har försökt övertala maken sen vi flyttade in att vi skulle byta tapeter och sätta upp panel. Tapeten inhandlades men kom aldrig upp. Maken hade helst velat riva ut hela köket men det skulle vi aldrig ha råd med då det finns så mycket annat att göra på och i huset så nu fick det bli av i alla fall! Vit träpanel på kortväggen som ska få en hylla ovanför också. Jag håller bara på att "fnula" på konsoller och eventuell fräsning av kanten och liknande. Det kan ta ett tag... ;) Tapeten är en gammaldags stänktapet som vi även har i rummet bredvid. Med mönster i rött och blått. Sen ska ju bara skåpen skruvas fast, bänkskivan väljas och sågas till och fästas, fönstrena målas (3 st med många rutor, de är öppningsbara i tre delar med genomgående spröjs på åtminstone en) osv. Men det börjar likna ett kök igen, och ett ganska fint sådant, om du frågar mig!

Här kommer en favoritbukett, så här på försommaren. Prästkragarna har nog tagit lite längre tid på sig än vanligt men jag hoppas att de slår ut här inne i vasen. Det är blåklint, akleja och förgätmigej, samt prästkrage i knopp.

Köksmöbeln är en gammal IKEA-möbel vi köpte som "matsalsmöbel" för säkert 17-18 år sen eller nåt. Bordet är nästan två meter långt och var ju alldeles för stort för köket när vi bodde i lägenhet, men vi köpte det ändå för jag drömde om att det skulle passa i mitt kommande lantkök. Och nu har vi bott här i tio år, med ett kök där bordet får plats. Jag gillar fortfarande min röda möbel men det börjar bli dags att slipa om skivan (och stolsitsarna). Nu när man inte har några småbarn som hugger med gaffeln längre...







Inga kommentarer:

Skicka en kommentar