I perioder gör jag mycket decoupage. Då siter jag framför tv:n och klipper olika motiv som jag samlar i en plåtburk. Sen målar jag ett gäng saker och sen klistar och lackar jag när andan faller på. Det är skönt att ha en massa färdiga klipp att välja på, när inspirationen och skaparlusten kommer.
Nu är det ett tag sen jag gjorde nåt decoupage, men snart är det dags igen! Det är ett väldigt tacksamt pyssel, efetrsom det ger ett proffsigt resultat utan att man behöver kunna teckna och måla själv. Men lite kreativitet och öga för komposition kräver det väl ändå.
Här är en del från min röda hylla i butiken. Motiven kommer från en av de första "Tilda-serierna" från Panduro. Burkarna är från början gamla russinburkar. Jag älskar återanvändning och att hitta nya användningsområden till gamla saker. Det är liksom själva tanken med Nytt&Nött!
Alla sakerna är till salu.
fredag 29 juni 2012
Decoupage
Etiketter:
D-I-Y,
heminredning,
i köket,
målat,
pyssel
torsdag 28 juni 2012
Trädgårdsrapport
Igår platerade jag äntligen om några av de luktärter som har förgrott inomhus under våren.
Jag älskar blommor och trädgård men har nog inte speciellt gröna fingrar. I alla fall inte om man jämför med min mamma som alltid har tusentals plantor av olika sorter på förgroning. Som hon skolar om i tid så de blir stora och kraftiga och klarar sommaren ute minst lika bra som köpta plantor. Hennes tomatplantor är tom bättre än köpta! Jag vet, för jag får ett helt gäng varje år att plantera längs hela ladugården, i bästa söderläge, där vi har vår tomatrabatt. Hon har astrar, tobaksplantor, physalis, basilika, tagetes, you name it. Allt. Plus ett par hundra pelargoner som bara blir fler för varje år.
Eller egentligen är kanske inte mitt problem att jag saknar gröna fingrar, för de anlagen har jag nog. Mitt problem är i stället att jag är lite lat och bara vill göra saker när jag har lust och inspiration, inte när man måste. Och lust och inspiration sammanfaller sällan med tid när man har barn och eget företag. Därför förodlar jag varje år åtmistone luktärter och krasse och kanske nåt mer. Sen glömmer jag bort att omskola och plantera ut i tid. Och jag avskyr att avhärda plantorna och bära in och ut. I stället får de stå inne lite (eller mycket) längre och så blir de klena, rangliga och ömtåliga som följd av det. Eller så torkar de. Eller så möglar de.
Men i år går det bra! Åtminstone med luktärter och lavendel. Åtminstone än så länge.
Igår planterade sonen och jag alltså äntligen lavendel i en av våra stora zinkbaljor. Den andra hoppas jag kunna fixa idag. Och sen måste jag omskola min lavendel. Och nu ska jag ta mig i kragen och göra det, även om det är tråkigt. Jag älskar nämligen lavendel, och vill ha det överallt, men det är ju så himla dyrt att köpa lavendelplantor och plantera långa häckar av. Och att låta dem växa till sig och sen dela tar sån tid. Det har jag provat. När vi flyttade in för 9 år sen fanns en stor och ganska rejäl lavendelbuske som jag har delat och böjt ner och rotförökat grenarna på så nu räcker det nästan hela vägen runt vår solursrabatt. Men inte riktigt. Jag tror jag köpt till en eller kanske två nya plantor.
Men så förra året provade jag att ta sticklingar vid vårbeskärningen. Och de tog sig faktiskt nästan allihop. Sen möglade de. Allihop. Men i år har jag nog 75 stycken fina lavendelsticklingar som mår hur bra som helst. Jag har toppat och pysslat om dem och än så länge går det hur bra som helst. Kanske kan jag till nästa år ha en hel lavendelhäck både runt min älskade solursrabatt och runt min förhatliga cementbrunn som står där i trädgården och är så ful. Jag såg på ett annat ställe att de hade gjort så och då blev ju brunnen en ganska snygg plattform där mitt bland lavendeln, perfekt för en av mina zinkbaljor med luktärter eller för en samling röda pelargoner i terracottakrukor.
Det kommer bli fint!
På första och andra bilden ser du lite av mina förgrodda luktärter. De är avhärdade och står på uteplatsen i relativt skyddat och varmt läge men de tål ju varken väta eller torka så länge de inte har större kruka, så det börjar bli lite bråttom med omplanteringen nu.
Jag provade i år att sätta luktärter i toarullar. Funkade ganska bra. Man sätter sen ner hela toarullen i jorden och så multnar den så småningom. Luktärten får plats att utveckla långa rötter eftersom krukan blir djupare och man stör inte rötterna lika mycket vid delningen eftersom de inte får samma chans att trassla in sig i varandra. Om man inte har dem så länge som jag, för då är det ett virrvarr i botten, under toarullarna. Men man förstör i alla fall inte alla rötterna.
På bilden nedan ser du mina älskade lavendelsticklingar.
Jag älskar blommor och trädgård men har nog inte speciellt gröna fingrar. I alla fall inte om man jämför med min mamma som alltid har tusentals plantor av olika sorter på förgroning. Som hon skolar om i tid så de blir stora och kraftiga och klarar sommaren ute minst lika bra som köpta plantor. Hennes tomatplantor är tom bättre än köpta! Jag vet, för jag får ett helt gäng varje år att plantera längs hela ladugården, i bästa söderläge, där vi har vår tomatrabatt. Hon har astrar, tobaksplantor, physalis, basilika, tagetes, you name it. Allt. Plus ett par hundra pelargoner som bara blir fler för varje år.
Eller egentligen är kanske inte mitt problem att jag saknar gröna fingrar, för de anlagen har jag nog. Mitt problem är i stället att jag är lite lat och bara vill göra saker när jag har lust och inspiration, inte när man måste. Och lust och inspiration sammanfaller sällan med tid när man har barn och eget företag. Därför förodlar jag varje år åtmistone luktärter och krasse och kanske nåt mer. Sen glömmer jag bort att omskola och plantera ut i tid. Och jag avskyr att avhärda plantorna och bära in och ut. I stället får de stå inne lite (eller mycket) längre och så blir de klena, rangliga och ömtåliga som följd av det. Eller så torkar de. Eller så möglar de.
Men i år går det bra! Åtminstone med luktärter och lavendel. Åtminstone än så länge.
Igår planterade sonen och jag alltså äntligen lavendel i en av våra stora zinkbaljor. Den andra hoppas jag kunna fixa idag. Och sen måste jag omskola min lavendel. Och nu ska jag ta mig i kragen och göra det, även om det är tråkigt. Jag älskar nämligen lavendel, och vill ha det överallt, men det är ju så himla dyrt att köpa lavendelplantor och plantera långa häckar av. Och att låta dem växa till sig och sen dela tar sån tid. Det har jag provat. När vi flyttade in för 9 år sen fanns en stor och ganska rejäl lavendelbuske som jag har delat och böjt ner och rotförökat grenarna på så nu räcker det nästan hela vägen runt vår solursrabatt. Men inte riktigt. Jag tror jag köpt till en eller kanske två nya plantor.
Men så förra året provade jag att ta sticklingar vid vårbeskärningen. Och de tog sig faktiskt nästan allihop. Sen möglade de. Allihop. Men i år har jag nog 75 stycken fina lavendelsticklingar som mår hur bra som helst. Jag har toppat och pysslat om dem och än så länge går det hur bra som helst. Kanske kan jag till nästa år ha en hel lavendelhäck både runt min älskade solursrabatt och runt min förhatliga cementbrunn som står där i trädgården och är så ful. Jag såg på ett annat ställe att de hade gjort så och då blev ju brunnen en ganska snygg plattform där mitt bland lavendeln, perfekt för en av mina zinkbaljor med luktärter eller för en samling röda pelargoner i terracottakrukor.
Det kommer bli fint!
På första och andra bilden ser du lite av mina förgrodda luktärter. De är avhärdade och står på uteplatsen i relativt skyddat och varmt läge men de tål ju varken väta eller torka så länge de inte har större kruka, så det börjar bli lite bråttom med omplanteringen nu.
Jag provade i år att sätta luktärter i toarullar. Funkade ganska bra. Man sätter sen ner hela toarullen i jorden och så multnar den så småningom. Luktärten får plats att utveckla långa rötter eftersom krukan blir djupare och man stör inte rötterna lika mycket vid delningen eftersom de inte får samma chans att trassla in sig i varandra. Om man inte har dem så länge som jag, för då är det ett virrvarr i botten, under toarullarna. Men man förstör i alla fall inte alla rötterna.
På bilden nedan ser du mina älskade lavendelsticklingar.
onsdag 27 juni 2012
Morden i Midsomer
Nu är det äntligen sommar!
Hur vet man det då? Har det att göra med vädret, som ska hålla en viss temperatur per dygn ett visst antal dagar i streck? (I så fall är det verkligen inte sommar än...) Eller har det att göra med att solen skiner och alla är glada? (Inte sommar än...) Eller har det att göra med att det står juni i almanackan? (Möjligen sommar...) Eller?
Nej, naturligtvis hänger det på att "Morden i Midsomer" sänds med nya avsnitt i TV igen. Nu ÄR det sommar!
Hur vet man det då? Har det att göra med vädret, som ska hålla en viss temperatur per dygn ett visst antal dagar i streck? (I så fall är det verkligen inte sommar än...) Eller har det att göra med att solen skiner och alla är glada? (Inte sommar än...) Eller har det att göra med att det står juni i almanackan? (Möjligen sommar...) Eller?
Nej, naturligtvis hänger det på att "Morden i Midsomer" sänds med nya avsnitt i TV igen. Nu ÄR det sommar!
måndag 25 juni 2012
Pärlor i regn
I dag är det verkligen innesittarväder. Regnet strilar (eller kanske snarare öser ner) i strida strömmar och jag tror knappt det varit uppehåll nåt idag. Och det är definitivt ingen ljusning i sikte: Himlen är jämngrå och tjock. Då är det härligt att sitta inne och pyssla med nåt.
Så jag och barnen plockade fram nästan alla pärlor huset förmår och satte igång att göra armband. Smal resårtråd och små pärlor blir enkelt bedårande armband att bäras ett och ett eller flera tillsammans, av både små tjejer och killar och även av lite större tjejer (läs mamma).
En hel hög blev det.
Och en mysig stund hade vi!
Så jag och barnen plockade fram nästan alla pärlor huset förmår och satte igång att göra armband. Smal resårtråd och små pärlor blir enkelt bedårande armband att bäras ett och ett eller flera tillsammans, av både små tjejer och killar och även av lite större tjejer (läs mamma).
En hel hög blev det.
Och en mysig stund hade vi!
Dagens lunch
Idag blev det en härlig omelett till lunch för mig och barnen. Perfekt mat när man inte "orkar" laga mat. Jag slängde i lite keso i smeten. Och lite hemgjord örtolja som jag hade över sen midsommar. Och så lite skinka, körsbärstomater och riven ost när den nästan är färdiggräddad. Och naturligtvis är den gjord på våra egna ägg.
Gott!
Gott!
Midsommarafton
Jag vill börja med att be om ursäkt för mitt urusla uppdaterande under midsommarhelgen. Jag har ännu inte lärt mig blogga från mobilen vilket gör att jag sällan hinner uppdatera under helgerna. Och jag hade lite mycket att göra under dagarna före midsommarafton också, eftersom vi för ovanlighetens skull skulle ha gäster hemma hos oss i år. Men jag ska skärpa mig, jag lovar!
Här i vår lilla by har vi som tradition att samlas på torsdagkvällen före midsommar och åka traktor och vagn till en alldeles underbar äng där vi plockar massor av blommor och grönt. Sen åker vi till vår fotbollsplan där firandet sker på fredagen. Väl där hjälps vi alla åt att klä stången medan några tänder grillen och så äter man korv, pratar, umgås och har kul medan stången blir allt finare för varje år. I år var vi inte så många som hjälptes åt men jag tror ändå vi fick till den finaste stången hittills.
För en gång skull firade vi i år alltså midsommar hemma hos oss. Vi brukar vara hos våra grannar eftersom min man alltid jobbar på midsommarafton men i år skulle "grannfrun" iväg och jobba så då var vi hos oss istället. Jättekul att prova nåt nytt! Min lillasyster kom också upp med sin familj så vi var 14 personer med alla barn.
Vi hade en jättetrevlig midsommarafton. Först kom syrran med familj och hjälpte mig lite sen gick vi tillsammans med grannarna till det gemensamma firandet i byn, bilder hittar du här nedanför. Efter dansen fikar man på medhavt fika, vilket nästan alla stannar kvar och gör, så det är jättemysigt. Därefter gick vi hem till oss och hjälptes åt med den del av maten vi inte hunnit/kunnat förbereda och sen åt vi både länge och väl.
Vi hade en klassisk grillbuffé med örtbakad färskpotatis, hemgjort kryddsmör, två sorters kött, sallad, vitlöksbröd, melon, ananas, färskostbollar, tzatziki och säkert en hel del annat som jag glömt. Sen blev det dessert efter ett tag med jordgubbar, glass, grädde och vitchokladkladdkaka. Så gott att vi åt så mycket att vi aldrig orkade öppna snackspåsarna vi hade i beredskap...
När maken kom hade han med sig Hoppborgen hem, till alla barns förtjusning.
En härlig midsommarafton med god mat och många glada skratt.
Bifogar en bild från själva firandet på midsommarafton och en på min allra finaste och somrigaste bukett som just nu står på köksbordet och lyser upp min tillvaro. Det blir nog inte mycket somrigare än Rödklöver, Blåklint, Prästkragar och lite Hundkex.
Här i vår lilla by har vi som tradition att samlas på torsdagkvällen före midsommar och åka traktor och vagn till en alldeles underbar äng där vi plockar massor av blommor och grönt. Sen åker vi till vår fotbollsplan där firandet sker på fredagen. Väl där hjälps vi alla åt att klä stången medan några tänder grillen och så äter man korv, pratar, umgås och har kul medan stången blir allt finare för varje år. I år var vi inte så många som hjälptes åt men jag tror ändå vi fick till den finaste stången hittills.
För en gång skull firade vi i år alltså midsommar hemma hos oss. Vi brukar vara hos våra grannar eftersom min man alltid jobbar på midsommarafton men i år skulle "grannfrun" iväg och jobba så då var vi hos oss istället. Jättekul att prova nåt nytt! Min lillasyster kom också upp med sin familj så vi var 14 personer med alla barn.
Vi hade en jättetrevlig midsommarafton. Först kom syrran med familj och hjälpte mig lite sen gick vi tillsammans med grannarna till det gemensamma firandet i byn, bilder hittar du här nedanför. Efter dansen fikar man på medhavt fika, vilket nästan alla stannar kvar och gör, så det är jättemysigt. Därefter gick vi hem till oss och hjälptes åt med den del av maten vi inte hunnit/kunnat förbereda och sen åt vi både länge och väl.
Vi hade en klassisk grillbuffé med örtbakad färskpotatis, hemgjort kryddsmör, två sorters kött, sallad, vitlöksbröd, melon, ananas, färskostbollar, tzatziki och säkert en hel del annat som jag glömt. Sen blev det dessert efter ett tag med jordgubbar, glass, grädde och vitchokladkladdkaka. Så gott att vi åt så mycket att vi aldrig orkade öppna snackspåsarna vi hade i beredskap...
När maken kom hade han med sig Hoppborgen hem, till alla barns förtjusning.
En härlig midsommarafton med god mat och många glada skratt.
Bifogar en bild från själva firandet på midsommarafton och en på min allra finaste och somrigaste bukett som just nu står på köksbordet och lyser upp min tillvaro. Det blir nog inte mycket somrigare än Rödklöver, Blåklint, Prästkragar och lite Hundkex.
Etiketter:
bakat och lagat,
Blommor,
familjeliv,
i köket,
natur
onsdag 20 juni 2012
Jordgubbstårta och dopdag
Igår hade min 7-åriga son dopdag. Det firade vi med jordgubbstårta.
Det finns nästan inget som är så mycket sommar som en vanlig hederlig jordgubbstårta. Kanske beror det på att jordgubbarna är det första bäret som mognar på den svenska sommaren, så det är därför det förknippas så mycket med sommar och är så efterlängtat. Annars gillar jag egentligen hallon mer, framförallt för att de är goda året om, dvs även från frysen.
Till min tårta tog jag följande:
Vanliga köpta tårtbottnar. Vaniljkräm gjord på snabbmarsanpulver och mjölk. Färdig köpt jordgubbsylt. Vispgrädde blandat med ca 1 dl överbliven vaniljkräm. Jordgubbar.
Så gjorde jag så här:
Bred vaniljkräm på ena botten och sylt på den andra. Lägg ihop dem med kletet mot varandra. Bred vaniljkräm på den nu dubbla botten och sylt på den tredje och lägg ihop det med kletet mot varandra till en 3-lagers tårta. Blanda vispad grädde med överbliven vaniljkräm och vispa ev lite till. Bred rikligt på hela tårtan. Eller spritsa riktigt snyggt om du orkar det. Dela jordgubbarna och dekorera tårtan med dem. Ju fler desto bättre. Ju svenskare desto bättre, åtminstone när det gäller jordgubbar...
Smaklig spis!
Det finns nästan inget som är så mycket sommar som en vanlig hederlig jordgubbstårta. Kanske beror det på att jordgubbarna är det första bäret som mognar på den svenska sommaren, så det är därför det förknippas så mycket med sommar och är så efterlängtat. Annars gillar jag egentligen hallon mer, framförallt för att de är goda året om, dvs även från frysen.
Till min tårta tog jag följande:
Vanliga köpta tårtbottnar. Vaniljkräm gjord på snabbmarsanpulver och mjölk. Färdig köpt jordgubbsylt. Vispgrädde blandat med ca 1 dl överbliven vaniljkräm. Jordgubbar.
Så gjorde jag så här:
Bred vaniljkräm på ena botten och sylt på den andra. Lägg ihop dem med kletet mot varandra. Bred vaniljkräm på den nu dubbla botten och sylt på den tredje och lägg ihop det med kletet mot varandra till en 3-lagers tårta. Blanda vispad grädde med överbliven vaniljkräm och vispa ev lite till. Bred rikligt på hela tårtan. Eller spritsa riktigt snyggt om du orkar det. Dela jordgubbarna och dekorera tårtan med dem. Ju fler desto bättre. Ju svenskare desto bättre, åtminstone när det gäller jordgubbar...
Smaklig spis!
måndag 18 juni 2012
Karlstad och Gladiatorerna
I helgen var vi på en liten minisemester till Karlstad. Vi bodde på ett ganska ordinärt Scandichotell, dvs rummen var ju så där stereotypa som de brukar vara men vi sov gott och det var en underbar hotellfrukost med mycket att välja på och små wienerbröd till efterrätt, precis som det ska vara! Vid frukosten dök hotellets egen maskot Sigge upp.
Alla barn som ville fick frukt och ballonger och naturligtvis var det nåt barn som började illtjuta av ren förskräckelse. Dock inte nåt av våra barn. När de är 7, 10 och 13 bör de klara av en hårig igelkott i vuxenstorlek...
Sen bar det av till Löfbergs Lila Arena för semesterns höjdpunkt: Inspelningen av Gladiatorerna, som är framförallt sonens favoritprogram.
Det var spännande att vara med om en TV-inspelning och kunna se hur de riggar och riggar om och hur de sporrar publiken att delta aktivt med hejarop, busvisslingar, applåder och liknande, allt för att ge så bra känsla i TV som möjligt. Men det var ganska svårt att inte ryckas med, för det blir en otrolig känsla när man sitter där och hejar och ser de stora Gladiatorerna på riktigt.
I en paus lyckades de också få autografer av Wolf, Hyper och Kitzune. Kanske inte barnens stora favorit-gladiatorer men bättre att ha fått deras autografer än inga alls. De ska stolt visas upp på fritids idag.
Själv tyckte jag att det mest spännande var att se hur de skulle få till de olika tävlingsgrenarna och vilken rekvisita som byggdes om och användes till flera grenar. Det krävdes nog ett helt gäng ingejörer (eller hemmafruar!) för att planera och få ihop allt det där. Det var ett skickligt gäng som byggde, rev och möblerade om.
Helt klart spännande att få en liten inblick i hur en tv-produktion går till. Alla kameror, alla klipp, alla omtagningar, osv. Och hur mycket folk som rör sig runt området utanför bild. Hur kaotiskt det kan te sig fast det ser helt lugnt ut i rutan sen. Och ändå fick vi ju inte se nåt av alla dem som finns bakom; i tv-buss och på produktionsbolag med klippning och redigering och allt det som kommer efteråt.
Här nedan följer en liten bildkavalkad från inspelningen. Det börjar med den tomma banan precis innan starten av inspelningen, fortsätter med två olika tävlingsgrenar, sen hinderbanan precis innan tjejernas start i det som var semifinal nr 2 och sen avslutningsscenen där alla gladiatorer och de tävlande är på plats.
Ett minne som kommer stanna kvar ett tag hos oss alla!
Alla barn som ville fick frukt och ballonger och naturligtvis var det nåt barn som började illtjuta av ren förskräckelse. Dock inte nåt av våra barn. När de är 7, 10 och 13 bör de klara av en hårig igelkott i vuxenstorlek...
Sen bar det av till Löfbergs Lila Arena för semesterns höjdpunkt: Inspelningen av Gladiatorerna, som är framförallt sonens favoritprogram.
Det var spännande att vara med om en TV-inspelning och kunna se hur de riggar och riggar om och hur de sporrar publiken att delta aktivt med hejarop, busvisslingar, applåder och liknande, allt för att ge så bra känsla i TV som möjligt. Men det var ganska svårt att inte ryckas med, för det blir en otrolig känsla när man sitter där och hejar och ser de stora Gladiatorerna på riktigt.
I en paus lyckades de också få autografer av Wolf, Hyper och Kitzune. Kanske inte barnens stora favorit-gladiatorer men bättre att ha fått deras autografer än inga alls. De ska stolt visas upp på fritids idag.
Själv tyckte jag att det mest spännande var att se hur de skulle få till de olika tävlingsgrenarna och vilken rekvisita som byggdes om och användes till flera grenar. Det krävdes nog ett helt gäng ingejörer (eller hemmafruar!) för att planera och få ihop allt det där. Det var ett skickligt gäng som byggde, rev och möblerade om.
Helt klart spännande att få en liten inblick i hur en tv-produktion går till. Alla kameror, alla klipp, alla omtagningar, osv. Och hur mycket folk som rör sig runt området utanför bild. Hur kaotiskt det kan te sig fast det ser helt lugnt ut i rutan sen. Och ändå fick vi ju inte se nåt av alla dem som finns bakom; i tv-buss och på produktionsbolag med klippning och redigering och allt det som kommer efteråt.
Här nedan följer en liten bildkavalkad från inspelningen. Det börjar med den tomma banan precis innan starten av inspelningen, fortsätter med två olika tävlingsgrenar, sen hinderbanan precis innan tjejernas start i det som var semifinal nr 2 och sen avslutningsscenen där alla gladiatorer och de tävlande är på plats.
Ett minne som kommer stanna kvar ett tag hos oss alla!
fredag 15 juni 2012
2 dagars semster
Vi ska åka på en liten minisemester i två dagar.
Hela familjen ska åka till Karlstad och se sonens favorit-tv-program live: Gladiatorerna. Det ska bli jättespännande på flera sätt. Dels har vi aldrig varit på tv-inspelning förut. Och knappt har vi varit i en stor arena på nåt stort jippo tidigare. Och tänk om man får se nån kändis! Gladiatorer, Gry, Hans Wiklund, m fl. Häftigt!
Jag återkommer med rapport och förhoppningsvis några bilder efter helgen.
Idag strålar solen från en halvmolnig himmel. Jag hoppas det lättar snarare än mulnar igen mer. Jag är så trött på dåligt väder nu och vill ha sommar! Därför packar jag picknickkorgen i eftermiddag och tar med mig familjen på en liten utflykt. Utan regnkläder och paraplyer!
Den här bilden har jag inte tagit själv. Den är tagen från en bildsida på nätet med royaltyfria bilder. Jag tycker den är så underbart somrig!
Hela familjen ska åka till Karlstad och se sonens favorit-tv-program live: Gladiatorerna. Det ska bli jättespännande på flera sätt. Dels har vi aldrig varit på tv-inspelning förut. Och knappt har vi varit i en stor arena på nåt stort jippo tidigare. Och tänk om man får se nån kändis! Gladiatorer, Gry, Hans Wiklund, m fl. Häftigt!
Jag återkommer med rapport och förhoppningsvis några bilder efter helgen.
Idag strålar solen från en halvmolnig himmel. Jag hoppas det lättar snarare än mulnar igen mer. Jag är så trött på dåligt väder nu och vill ha sommar! Därför packar jag picknickkorgen i eftermiddag och tar med mig familjen på en liten utflykt. Utan regnkläder och paraplyer!
Den här bilden har jag inte tagit själv. Den är tagen från en bildsida på nätet med royaltyfria bilder. Jag tycker den är så underbart somrig!
torsdag 14 juni 2012
Baddags!
En vecka i maj hade vi sommar. Vi brukar alltid vara sist med att få ut trädgårdsmöbler, få upp poolen och liknande, men den här gången hann vi.
Poolen fylldes snabbare med barn än med vatten. Här är utsikten genom mitt köksfönster med två av våra barn tillsammans med två av deras kompisar, och poolen är bara halvfull - med iskallt vatten!
Dagen efter var det sju eller åtta barn i poolen...
Nu står den där, sorgligt tom på barn och med alldeles iskallt vatten som dessutom blivit lite smutsigt av löv, frömjöl, insekter och annat eftersom ingen orkat hålla efter när ingen ändå vill bada för att det är så förfärligt kallt.
Vart tog sommaren vägen?
Poolen fylldes snabbare med barn än med vatten. Här är utsikten genom mitt köksfönster med två av våra barn tillsammans med två av deras kompisar, och poolen är bara halvfull - med iskallt vatten!
Dagen efter var det sju eller åtta barn i poolen...
Nu står den där, sorgligt tom på barn och med alldeles iskallt vatten som dessutom blivit lite smutsigt av löv, frömjöl, insekter och annat eftersom ingen orkat hålla efter när ingen ändå vill bada för att det är så förfärligt kallt.
Vart tog sommaren vägen?
onsdag 13 juni 2012
Älskar blommor!
Jag älskar blommor. Det är nog det underbaraste som finns. Och jag älskar att kunna plocka blommor i frodiga, överdådiga buketter, eller i små, skira kompositioner i en liten söt vas. Helst ärvd eller fyndad på loppis. Jag har ett helt skåp fullt med vaser. Men ändå hamnar buketterna ibland i ett snapsglas eller en tillbringare istället. Det är liksom kul att variera sig lite.
Och fast jag har så mycket vaser (för många, om du frågar en del...) så kan jag liksom inte låta bli att kolla efter nytt när jag går på loppisar.
I Borensberg finns det en alldeles förträfflig affär. "Gun-Britts loppis" kallar vi den, efter hon som har den. Men en loppis är det egentligen inte. Utan en affär för begagnade prylar med stort sortiment som sorteras efter färger och ställs upp snyggt, prydligt och lättöverskådligt. Här kan man lämna in saker till försäljning och det är det många som gör. Dock inte jag, än. Jag bara köper. Men snart måste jag nog rensa lite.
Den här saken köpte jag hos Gun-Britt för ett tag sen:
Lite så där halvful och kitchig, men den kan bli riktigt bra. Det är en skål på fot som kan användas som den är, till godis eller nåt annat. Eller så använder man den med sin insats, till blommor. Själva skålen är av vitt glas och insatsen av genomskinligt glas med en massa hål i där det är meningen att man ska sticka ner blommornas stjälkar för att de ska få stöd så man kan göra ett vackert arrangemang.
Jag har provat lite och det här blev ganska bra:
Fördelen med en sån här vas/skål/insats är ju att man kan få ganska bulliga och runda och arrangemang även om man inte har så extremt mycket blommor. Och att man inte behöver göra så höga arrangemang och ändå kan få det fylligt. Fast jag tror att det är snyggare om man har en fylligare eller spretigare blomma runt nederkanten så man inte behöver se själva insatsen. Här har jag använt lite blommande kärrs som utfyllnad i mitten, massor av blåklint som jag har hela trädgården full av och så en del akleja, en lite skirare blomma som svävar lite ovanför med sina nickande blommor.
Jag återkommer när jag forskat lite mer i ämnet!
Och fast jag har så mycket vaser (för många, om du frågar en del...) så kan jag liksom inte låta bli att kolla efter nytt när jag går på loppisar.
I Borensberg finns det en alldeles förträfflig affär. "Gun-Britts loppis" kallar vi den, efter hon som har den. Men en loppis är det egentligen inte. Utan en affär för begagnade prylar med stort sortiment som sorteras efter färger och ställs upp snyggt, prydligt och lättöverskådligt. Här kan man lämna in saker till försäljning och det är det många som gör. Dock inte jag, än. Jag bara köper. Men snart måste jag nog rensa lite.
Den här saken köpte jag hos Gun-Britt för ett tag sen:
Lite så där halvful och kitchig, men den kan bli riktigt bra. Det är en skål på fot som kan användas som den är, till godis eller nåt annat. Eller så använder man den med sin insats, till blommor. Själva skålen är av vitt glas och insatsen av genomskinligt glas med en massa hål i där det är meningen att man ska sticka ner blommornas stjälkar för att de ska få stöd så man kan göra ett vackert arrangemang.
Jag har provat lite och det här blev ganska bra:
Fördelen med en sån här vas/skål/insats är ju att man kan få ganska bulliga och runda och arrangemang även om man inte har så extremt mycket blommor. Och att man inte behöver göra så höga arrangemang och ändå kan få det fylligt. Fast jag tror att det är snyggare om man har en fylligare eller spretigare blomma runt nederkanten så man inte behöver se själva insatsen. Här har jag använt lite blommande kärrs som utfyllnad i mitten, massor av blåklint som jag har hela trädgården full av och så en del akleja, en lite skirare blomma som svävar lite ovanför med sina nickande blommor.
Jag återkommer när jag forskat lite mer i ämnet!
Symaskinen
Här är den - min gamla trotjänare!
Många tror att bara för att man syr en del så har man en jätteflashig symaskin. Men det har inte jag.
Den här fick jag när jag skulle flytta hemifrån. För drygt 20 år sedan. Och den var begagnad redan då. Mina föräldrar hade köpt tre maskiner, en var åt mig och mina systrar, begagnade från nån syslöjd som skulle uppdatera sin maskinpark. De var servade och genomgågna av återförsäljaren. Och den har funkat perfekt i många år.
Men häromsistens var den nära att ge upp igen. Jag skriver igen, för jag var tvungen att lämna in den på reparation för kanske 5 år sen. Då slutade den att mata fram och ville bara backa. Och nu var det ungefär samma fel igen. En längre tid har den krånglat och hackat om syr för snabbt eller med för stora eller för breda stygn. Dvs den klarar allt det vanliga, men inga ytterligheter. Och ändå tycker jag att jag har smörjt den mer regelbundet nu. Och frågan är ju om man ska fortsätta att laga en så gammal maskin? Självklart skulle jag gärna vilja ha en riktigt bra maskin som både kan brodera och quilta med bra resultat men det är bara att inse att jag inte syr och säljer så mycket att det nånsin skulle vara försvarbart att investera i nåt sånt. Och nåt som inte är mycket bättre än nu och helt av plast känns inte så lockande. Min maskin har nästan ingen plast utan i princip alla delar är av metall vilket är betydligt mer hållbart och genuint.
Men nu höll den alltså på att säcka ihop igen. Då tänkte jag att jag kan väl testa att skruva lite själv? Helt dum är jag ju inte och tummen sitter inte mitt i handen. Jag skruvade bort plåten runt mataren under pressarfoten. Och sen skruvade jag även bort själva plattan med matartaggarna. Och där fick jag förklaringen till varför den haft lite problem med att mata. Det räcker inte att smörja när det sitter massa damm och ludd i hela "underredet". Tillsammans med oljan hade det liksom beckat ihop och blivit ganska så sörjigt. Det satt gegg och ludd nästan överallt i utrymmet mellan mataren och undertråden. Men efter lite rensning och med alla skruvarna på plats går den som en klocka igen. Den är som ny. Och jag kan sy både fort och stort och brett!
Min fina gamla symaskin - må du aldrig överge mig.
Många tror att bara för att man syr en del så har man en jätteflashig symaskin. Men det har inte jag.
Den här fick jag när jag skulle flytta hemifrån. För drygt 20 år sedan. Och den var begagnad redan då. Mina föräldrar hade köpt tre maskiner, en var åt mig och mina systrar, begagnade från nån syslöjd som skulle uppdatera sin maskinpark. De var servade och genomgågna av återförsäljaren. Och den har funkat perfekt i många år.
Men häromsistens var den nära att ge upp igen. Jag skriver igen, för jag var tvungen att lämna in den på reparation för kanske 5 år sen. Då slutade den att mata fram och ville bara backa. Och nu var det ungefär samma fel igen. En längre tid har den krånglat och hackat om syr för snabbt eller med för stora eller för breda stygn. Dvs den klarar allt det vanliga, men inga ytterligheter. Och ändå tycker jag att jag har smörjt den mer regelbundet nu. Och frågan är ju om man ska fortsätta att laga en så gammal maskin? Självklart skulle jag gärna vilja ha en riktigt bra maskin som både kan brodera och quilta med bra resultat men det är bara att inse att jag inte syr och säljer så mycket att det nånsin skulle vara försvarbart att investera i nåt sånt. Och nåt som inte är mycket bättre än nu och helt av plast känns inte så lockande. Min maskin har nästan ingen plast utan i princip alla delar är av metall vilket är betydligt mer hållbart och genuint.
Men nu höll den alltså på att säcka ihop igen. Då tänkte jag att jag kan väl testa att skruva lite själv? Helt dum är jag ju inte och tummen sitter inte mitt i handen. Jag skruvade bort plåten runt mataren under pressarfoten. Och sen skruvade jag även bort själva plattan med matartaggarna. Och där fick jag förklaringen till varför den haft lite problem med att mata. Det räcker inte att smörja när det sitter massa damm och ludd i hela "underredet". Tillsammans med oljan hade det liksom beckat ihop och blivit ganska så sörjigt. Det satt gegg och ludd nästan överallt i utrymmet mellan mataren och undertråden. Men efter lite rensning och med alla skruvarna på plats går den som en klocka igen. Den är som ny. Och jag kan sy både fort och stort och brett!
Min fina gamla symaskin - må du aldrig överge mig.
Frökens present
Igår kväll hade vi skolavslutning, men sonens ena fröken var ledig, så hon fick sin present idag istället. Vi har pysslat ihop en liten påse till henne med lite mysigt innehåll som förhoppningsvis ska falla henne i smaken.
Lite hemgjord Rabarber- och citrondricka och en burk lika hemgjord Jordgubbs- och rabarbermarmelad.
Och så en kartong med ägg från våra egna frigående höns.
Ett Lavendelhjärta får hänga på påsen så hon har nåt kvar som minne när hon ätit upp allt det andra. Och så ett litet kort.
Och så här blev det när vi packat ner det i påsen.
Matchande rött silkespapper funkar perfekt för att inte sakerna ska slå och skava mot varandra även när en liten 7-åring bär påsen.
Tack fröken för det här året!
Den andra fröken fick en påse som passade henne perfekt: En hemsydd grytlapp i grönt, svart och vitt med ett broderat märke med en ko på. Märket hade suttit på en pyjamas men när den skulle kasseras sparade jag märket. När sonen sen hittade det tyckte han att vi absolut måste göra nåt till fröken av den, för hon älskar kor. Hon fick också ett lavendelhjärta, i limegrönt, på sin påse, och ett kort med kor. Tyvärr glömde jag foto igår. Man kan inte ha huvudet med sig jämt...
Lite hemgjord Rabarber- och citrondricka och en burk lika hemgjord Jordgubbs- och rabarbermarmelad.
Och så en kartong med ägg från våra egna frigående höns.
Ett Lavendelhjärta får hänga på påsen så hon har nåt kvar som minne när hon ätit upp allt det andra. Och så ett litet kort.
Och så här blev det när vi packat ner det i påsen.
Matchande rött silkespapper funkar perfekt för att inte sakerna ska slå och skava mot varandra även när en liten 7-åring bär påsen.
Tack fröken för det här året!
Den andra fröken fick en påse som passade henne perfekt: En hemsydd grytlapp i grönt, svart och vitt med ett broderat märke med en ko på. Märket hade suttit på en pyjamas men när den skulle kasseras sparade jag märket. När sonen sen hittade det tyckte han att vi absolut måste göra nåt till fröken av den, för hon älskar kor. Hon fick också ett lavendelhjärta, i limegrönt, på sin påse, och ett kort med kor. Tyvärr glömde jag foto igår. Man kan inte ha huvudet med sig jämt...
Etiketter:
bakat och lagat,
familjeliv,
i köket,
målat,
pyssel,
sytt
tisdag 12 juni 2012
Hyllremsor
En gammaldags hyllbård eller hyllremsa är nåt jag spanat på länge. Och helst ska den vara gammal också.
Jag hittade en häromåret i en fin liten antik-/loppisbutik i Borensberg, gammal, på hel rulle. I blåvitt mönster. Hon hade ett par olika. Men jag var dumsnål och tvekade och sen var de slut. Då fanns det bara gröna kvar och det passar inte alls i mitt kök. Så har jag gått och klurat på nån variant med riktig uddspets som limmas fast på hyllkanten och så ett fint mönstrat blåvitt band i ovankanten på det. Kunde bli riktigt bra och jag har klippt till band och spets men inte kommit till skott.
Men så på lördagens lilla marknad vid Boställets Vedugnsbageri så stod Husmodern där och sålde grejer och då fanns den där! Den finaste prickiga röda och vita bård man kan tänka sig. Så nu slog jag till och jag är så nöjd med resultatet. Den är nytillverkad men i gammal stil. Självhäftande och jättelätt att sätta upp.
Jag har ett par meter kvar som jag inte bestämt vad jag ska göra med än. Kanske får de sitta inne i nåt skåp för att överraska och göra den som öppnar lite glad.
Jag hittade en häromåret i en fin liten antik-/loppisbutik i Borensberg, gammal, på hel rulle. I blåvitt mönster. Hon hade ett par olika. Men jag var dumsnål och tvekade och sen var de slut. Då fanns det bara gröna kvar och det passar inte alls i mitt kök. Så har jag gått och klurat på nån variant med riktig uddspets som limmas fast på hyllkanten och så ett fint mönstrat blåvitt band i ovankanten på det. Kunde bli riktigt bra och jag har klippt till band och spets men inte kommit till skott.
Men så på lördagens lilla marknad vid Boställets Vedugnsbageri så stod Husmodern där och sålde grejer och då fanns den där! Den finaste prickiga röda och vita bård man kan tänka sig. Så nu slog jag till och jag är så nöjd med resultatet. Den är nytillverkad men i gammal stil. Självhäftande och jättelätt att sätta upp.
Jag har ett par meter kvar som jag inte bestämt vad jag ska göra med än. Kanske får de sitta inne i nåt skåp för att överraska och göra den som öppnar lite glad.
måndag 11 juni 2012
Lupiner i överflöd
Visst är det en underbar tid ute nu?
Vägkanterna översvämmas av de underbaraste lupiner och det är ljuvligt att kunna plocka stora fång av dessa generösa blommor som så snabbt fyller ut en vas och blir som de vackraste floristblommor. Det är liksom så mycket av allt med lupiner. Det blir stort och fylligt även med bara några få. Och tar man riktigt många blir det nästan vulgära buketter, liksom nästan lite för mycket, om det nu kan bli det av något som är vackert.
Jag älskar att fylla mitt hem med vackra buketter och vill gärna ha en på köksbordet, en i finrummet, en i hallen, en på öppna spisen och en på soffbordet. Jag önskar också att mitt sovrum var så städat och fint att jag kunde ha buketter på nattduksbordet eller byrån också men där skulle de tyvärr hinna vissna eller riskera att spillas ut bland högar med kläder och tidningar. Men om det funkade vore det underbart att få vakna till doften av en vacker ros eller en tung pion som nickar lite med huvudet och generöst spiller sina kronblad runt vasen när den börjar vissna.
Här är i alla fall min lupinbukett som just nu förgyller bordet i finrummet. I bakgrunden ser ni hallen genom de öppna pardörrarna.
Vägkanterna översvämmas av de underbaraste lupiner och det är ljuvligt att kunna plocka stora fång av dessa generösa blommor som så snabbt fyller ut en vas och blir som de vackraste floristblommor. Det är liksom så mycket av allt med lupiner. Det blir stort och fylligt även med bara några få. Och tar man riktigt många blir det nästan vulgära buketter, liksom nästan lite för mycket, om det nu kan bli det av något som är vackert.
Jag älskar att fylla mitt hem med vackra buketter och vill gärna ha en på köksbordet, en i finrummet, en i hallen, en på öppna spisen och en på soffbordet. Jag önskar också att mitt sovrum var så städat och fint att jag kunde ha buketter på nattduksbordet eller byrån också men där skulle de tyvärr hinna vissna eller riskera att spillas ut bland högar med kläder och tidningar. Men om det funkade vore det underbart att få vakna till doften av en vacker ros eller en tung pion som nickar lite med huvudet och generöst spiller sina kronblad runt vasen när den börjar vissna.
Här är i alla fall min lupinbukett som just nu förgyller bordet i finrummet. I bakgrunden ser ni hallen genom de öppna pardörrarna.
lördag 9 juni 2012
Jordgubbar
Kvällens efterrätt är räddad!
Idag har min son och jag varit på en liten marknad vid Boställets Vedugnsbageri utanför Maspelösa. Ett jättefint litet bageri som bakar underbara surdegsbröd och världens godaste bullar. Idag var det primörmarknad så det såldes sparris, tomater, paprika, chili, jordgubbar, f'rskost, korv och lite hantverk. Förutom bageriets egna produkter. Så vi slog på stort och köpte svenska jordgubbar till kvällens dessert. Underbart!
På bilden ligger de i ett härligt silverfat som vi fått av makens gamla "Moster Märta". En härlig dam med ett hem fullt av vackra gamla saker i originalskick. Därifrån har vi fått mycket fint. En guldgruva för en som älskar gamla saker...
Idag har min son och jag varit på en liten marknad vid Boställets Vedugnsbageri utanför Maspelösa. Ett jättefint litet bageri som bakar underbara surdegsbröd och världens godaste bullar. Idag var det primörmarknad så det såldes sparris, tomater, paprika, chili, jordgubbar, f'rskost, korv och lite hantverk. Förutom bageriets egna produkter. Så vi slog på stort och köpte svenska jordgubbar till kvällens dessert. Underbart!
På bilden ligger de i ett härligt silverfat som vi fått av makens gamla "Moster Märta". En härlig dam med ett hem fullt av vackra gamla saker i originalskick. Därifrån har vi fått mycket fint. En guldgruva för en som älskar gamla saker...
Etiketter:
bakat och lagat,
familjeliv,
heminredning,
i köket
onsdag 6 juni 2012
Kortbyxor
Idag har jag roat mig med att sy spets på dotterns kortbyxor.
För ett bra tag sen visade hon mig en sida på nätet med fina kläder, av bloggaren "foki". Hon designar kläder under märket "Fokiwa Brand" och där hittade vi ett par söta kortbyxor med spets. De hade ett gulligt blommigt tyg i mörkblått. Men att betala 1100-1200 SKR för ett par kortbyxor är lite väl häftigt. Nu rear hon dem för ca 500 men även det är i häftigaste laget.
Så jag har funderat och tänkt att det där skulle man väl kunna fixa själv på nåt sätt. Och idag gjorde jag slag i saken. Ett par avklippta jeans och lite spets och nån timme senare så har vi ett par kortbyxor som hämtade från vilken modeblogg som helst.
Och så är det ju också på nåt vis själva essensen av "Nytt & Nött": Att ta nåt gammalt, bra, och göra det ännu lite bättre!
För ett bra tag sen visade hon mig en sida på nätet med fina kläder, av bloggaren "foki". Hon designar kläder under märket "Fokiwa Brand" och där hittade vi ett par söta kortbyxor med spets. De hade ett gulligt blommigt tyg i mörkblått. Men att betala 1100-1200 SKR för ett par kortbyxor är lite väl häftigt. Nu rear hon dem för ca 500 men även det är i häftigaste laget.
Så jag har funderat och tänkt att det där skulle man väl kunna fixa själv på nåt sätt. Och idag gjorde jag slag i saken. Ett par avklippta jeans och lite spets och nån timme senare så har vi ett par kortbyxor som hämtade från vilken modeblogg som helst.
Och så är det ju också på nåt vis själva essensen av "Nytt & Nött": Att ta nåt gammalt, bra, och göra det ännu lite bättre!
tisdag 5 juni 2012
Krukväxter som överraskar
Här om dagen när jag vattnade var det flera av mina krukväxter som bestämt sig för att det är dags att blomma igen. Det är alltid lika roligt, speciellt om man som jag inte sköter om sina växter speciellt väl. De plateras typ aldrig om och får klara sig med sporadiskt med vatten för det mesta medan det i perioder tvärtom är risk för övervattning. Jag älskar ändå mina växter och har svårt för att slänga så länge det finns det minsta liv i dem, vilket resulterar i att det ganska ofta står halvdöda krutväxter på mina fönsterbrädor.
Men just nu blommar en bortglömd Clivia (Mönjelilja) och en av mina orkidéer har plötsligt skickat ut en ny blomstängel. Tyvärr är den cerise och jag gillar egentligen bara vitblommande växter (förutom alla mina rosa och röda pelargoner, rosa inomhus och röda utomhus) så när den väl blommar ska jag knalla upp till mamma med den så får hon en till i sin samling med säkert 30-40 orkidéer. Dessutom hittade jag två blomstänglar i en grön fetbladsväxt av okänd sort som jag inte hade en aning om att den kunde blomma. Det kanske är en sån sort som blommar typ vart 10 år och sedan dör den? Jag har hört att det finns såna, ex Agave. Den som lever får se!
Men just nu blommar en bortglömd Clivia (Mönjelilja) och en av mina orkidéer har plötsligt skickat ut en ny blomstängel. Tyvärr är den cerise och jag gillar egentligen bara vitblommande växter (förutom alla mina rosa och röda pelargoner, rosa inomhus och röda utomhus) så när den väl blommar ska jag knalla upp till mamma med den så får hon en till i sin samling med säkert 30-40 orkidéer. Dessutom hittade jag två blomstänglar i en grön fetbladsväxt av okänd sort som jag inte hade en aning om att den kunde blomma. Det kanske är en sån sort som blommar typ vart 10 år och sedan dör den? Jag har hört att det finns såna, ex Agave. Den som lever får se!
måndag 4 juni 2012
Att-göra-lista
I går hade jag en lång "Att-göra"-lista. Jag brukar oftast inte ha det men ibland är det skönt att ha det, när man har mycket man behöver få gjort. Och ett bra tips för att få känna sig riktigt produktiv är att även skriva upp sånt som man alltid brukar göra, som t ex att göra frukost, plocka ur diskmaskinen och liknande, bara för att få nöjet att stryka en massa sen när man har gjort det.
Och skulle det vara så att man råkar göra nåt som inte stod på listan - ja då för man bara upp det i efterhand, och stryker det - och vips! så har man gjort en sak till...
Jag lyckades göra allt som stod på listan (+lite till) förutom en maskin tvätt. Men jag hade varit så finurlig att jag skrivit "tvätta" och "hänga tvätt" tre gånger. Alltså fick jag ju ändå stryka två av dem. Hade jag bara skrivit "tvätta" en gång hade jag ju inte kunnat stryka det alls, för då hade jag ju inte varit klar nu. Smart va? Allt för att få känna sig duktig. Det är bra för självkänslan.
En av de "större" sakerna jag gjorde igår var att koka marmelad. Det är nåt visst med att sylta och safta själv. Jag hade plockat en massa rabarber och tinat en påse jordgubbar ur frysen. Så det blev ett par burkar "Jordgubbs- & rabarbermarmelad". Sen hade jag ändå en massa rabarber över så det fick bli en sats med "Hallon- & rabarbermarmelad" också. Jag brukar göra nåt mellanting mellan sylt och marmelad, tjockare som marmelad men med mindre socker, så att den går att använda både till pankakor, gröt och på macka.
Så nu har jag i alla fall ett par vackra och frestande burkar med marmelad i mitt skafferi. Fler lär det bli. Säsongen har ju bara börjat!
Och skulle det vara så att man råkar göra nåt som inte stod på listan - ja då för man bara upp det i efterhand, och stryker det - och vips! så har man gjort en sak till...
Jag lyckades göra allt som stod på listan (+lite till) förutom en maskin tvätt. Men jag hade varit så finurlig att jag skrivit "tvätta" och "hänga tvätt" tre gånger. Alltså fick jag ju ändå stryka två av dem. Hade jag bara skrivit "tvätta" en gång hade jag ju inte kunnat stryka det alls, för då hade jag ju inte varit klar nu. Smart va? Allt för att få känna sig duktig. Det är bra för självkänslan.
En av de "större" sakerna jag gjorde igår var att koka marmelad. Det är nåt visst med att sylta och safta själv. Jag hade plockat en massa rabarber och tinat en påse jordgubbar ur frysen. Så det blev ett par burkar "Jordgubbs- & rabarbermarmelad". Sen hade jag ändå en massa rabarber över så det fick bli en sats med "Hallon- & rabarbermarmelad" också. Jag brukar göra nåt mellanting mellan sylt och marmelad, tjockare som marmelad men med mindre socker, så att den går att använda både till pankakor, gröt och på macka.
Så nu har jag i alla fall ett par vackra och frestande burkar med marmelad i mitt skafferi. Fler lär det bli. Säsongen har ju bara börjat!
Etiketter:
bakat och lagat,
D-I-Y,
i köket,
pyssel,
trädgård
söndag 3 juni 2012
Nyponrosor
Igår slog de första nyponrosorna ut. Underbart! De doftar härligt. Egentligen gillar jag inte färgen på dem, men busken får massor av vackra nypon på hösten och den växer villigt och breder ut sig mer och mer för varje år, så den är en av mina favoriter i alla fall. Den döljer nämligen mer och mer av vårt fula staket för varje år som går... Längtar tills den blommar så där överdådigt fram emot midsommar och det bara surrar av humlor och bin i varenda liten blomma. Just nu har den tre blommor. Lite fjuttig, men det ger ändå en föraning om vad som komma skall.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)