En liten kyckling vill bo hos oss!

Nu äntligen, har vi fått vår första kyckling! Lyckan är total i familjen just nu. Den är så söt!

Vi har haft svårt att få våra hönor att ruva. De vill liksom ligga lite till och från i två veckor, och sen bara slutar de. Och ibland lämnar de redet för att låta någon annan gå in och värpa, och sen lägger de sig i ett annat rede så äggen hinner kallna.

Men den här våren bestämde vi (jag) oss för att verkligen försöka få till tre veckors ruvning och inte bara ge upp efter två. Så jag har "tvångsinstängt" dem i mörkret i hönshuset för att de inte ska "vakna" och gå ut. Kanske taskigt, men de verkar inte ha lidit av det. Men ibland har de lycktas smita ut och då har jag fått jaga dem runt för att fånga in dem och få dem att fortsätta ruva. Skam den som ger sig!

Det är tre hönor som visat att de vill ruva. De är små, lite lurviga med fjädrar på fötterna och enligt de som vet ser de lite ut som Kindahöns. Men de är inte renrasiga. Två är helsvarta och en är brun- och svartspräcklig.

Den spräckliga ("Nugget", heter den, de andra två heter "Kråkan", båda två) låg längst och mest villigt. Men det hade gått drygt tre veckor. Så egentligen hade jag redan gett upp. Jag skulle gå ut och plocka bort äggen så vi äntligen kunde få lite färska ägg igen, för det har varit lite si och så med det nu när hönorna ligger och ruvar. Men då fick jag se ett centimeterstort hål i ett ägg och där innanför fanns en liten näbb som pep!

Hönan fick flytta in i en fågelbur under värmelampan med sina ägg men trots det dog kycklingen. Den orkade inte ta sig ur sitt ägg. Sorgen var stor.

Nu började jag ge upp på riktigt. Den spräckliga hönan flyttade ut och har inte velat ruva alls sedan det sorgliga hände. Hon är klar med sitt för den här säsongen, skulle jag tro. Men de svarta envisas. Så efter typ fyra veckor eller mer tänkte jag att nu ska de också ut. Jag skulle plocka lite färska ägg och lyfter på ena hönan, och fram tittar det sötaste jag någonsin sett: En underbar och alldeles färdig liten kyckling! Den var nog minst två dagar gammal, torr, fjunig och fin.

Så nu är lyckan total i både hönshuset och familjen igen!