Nu kom vi över en jättefin fågelbur billigt på en loppis i somras. Den är stor och helt perfekt. Vi hade en mindre på vinden sedan tidigare. Den funkade bra på 80-talet, men idag ställs det lite andra krav än då. Eller om det bara är rekommendationer, men ändå!
Men sen när vi kom till djuraffären började sonen vela lite och var plötsligt inne på hamster av någon sort. Visst, de är jättesöta. Men hur roliga är de? Nattdjur. Skräckslagna i början och arga för att man stör dem i deras sömn. Då bits de. Och det kan ta upp till ett halvår innan de slutar bitas och tycka att de blir störda och har vant sig vid att bli hanterade på dagtid. Och då har barnen hunnit tröttna för länge sedan. Jag vet att detta är skräckscenariot och att det oftast går mycket bättre än så. Men hamster känns inte som nåt bra alternativ ändå. En råtta utan svans, liksom.
Så, till slut, efter lite övertalning, blev det två undulater som fick följa med hem i alla fall. En blå, Smulan, och en grön, Kakan. Jättefina!
Och då vaknade jaktinstinkterna här hemma. Oj, oj, oj, vad den store, svarte jägaren blev intresserad. Minsta chans att komma åt buren skulle tas. Så nu är det stängt till sonens rum. Hela tiden.
Ändå dog den ena fågeln av någon anledning häromdagen. Troligen ihjälstressad på något sätt. Flugit in i burgallret och brutit något eller fått en hjärnblödning av det eller nåt. Ja, shit happens, om man får va så krass. Så det blev en ny blå fågel häromdagen. Kanske heter den nya Muffins? Det är lite oklart än. Men så här ser de ut i alla fall:
Nu vaktar vi ännu noggrannare och stänger alltid dörren. Vilket vi gjorde innan också. Och det är inte helt säkert att det är kattens fel. Ingen minns att dörren varit öppen. Ett mysterium!
Men den nya blå är tamare och trevligare och mindre rädd än den första, så kanske, kanske var det något fel på Smulan från början. Nu hoppas vi att katten ska tröttna och fåglarna trivas bra hos oss och bli lite tama och hanterbara. Så inte barnen tröttnar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar